jonaslindroos

Göran Persson, den magnefika, den så ståtliga Göran var ute på sin vanliga morgonpromenad när han för första gången i sitt liv inte såg fram emot sin lunchmunk.
Han stannade upp och kollade omkring sig. Han stod där och undrade om det var luften från träden eller om det var djuren i skogen som hade påverkat han så extremt. Efter en timmes betänktetid kom han fram till att det var lukten av han själv som påverkat honom negativt. Han tog av sig tröjan och fortsatte gå med bar överkropp och synligt sexpack.
Efter ytterliggare en halvtimma gick han in igen efter att ha traskat omkring på sin balkong i två timmar.
Han tog fram en smultroncider från kylen och satt sig i gungstolen och somnade utav utmattning efter bara några minuter.
Göran befann sig nu i drömmarnas land där han som vanligt var iklädd en rosafluffig dräkt. Han studsade fram och tillbaka på molnen och gömde sig för flygplanen som skuttade förbi.
Plötsligt försvann drömmen och ersattes av en annan, hemsk och vidrig dröm.
Göran befann sig i ett slott där stora ekdörrar blockerade vägen ut. Han gick omkring i den stora salen och sa för sig själv;
"vart är jag? vad gör jag här?".
Baaaaaaaaaang, den stora ekdörren öppnades och en liten filur med hög hatt kom ingående mot Göran.
Göran satte sig ner på golvet och spelade död men mannen med den höga hatten lät sig inte luras.
- Göran, du ska göra en sak för mig, sa den höga hattsnubben.
Göran som hade försökt dra upp bilringarna för att gömma sig sa med ljus röst.
- Vad vill du att jag ska göra?
- Jag vill att du dödar Fredrik Reinfeldt och tar över makten igen, sa den höga hattsnubben.

Göran vaknade upp med ett ryck. Gungstolen hade pajat på grund av Görans vikt och han låg i fosterställning på golvet.
Han ställde sig upp på sina ostabila ben och gick in mot köket och hämtade sin mammas tygsax.
Göran sa hej då till sin mamma och gick ut genom dörren med tygsaxen i högsta hugg.